MILITANT KAMP
Innan du läser det här bör du ha läst texten till vår låt "Militant Kamp". Vi har
fått mycket frågor angående den låten, och vi tycker det är positivt att det vi gör ifrågasätts och diskuteras.
Vi ska nu svara på varför vi tycker att det är nödvändigt att behöva militant
kamp ibland. De flesta tycker det är självklart att man ska försvara sig själv och andra
när nöden kräver det, men är ändå emot att använda våld. Men att använda sig av fysiskt självförsvar innebär att
man använder våld, man kämpar militant. Skillnaden är att vi talar om det öppet. Vår låt handlar
om att använda militant kamp som strategi i dagens samhälle, t ex. av autonoma grupper i kampen mot systemet eller vid en
folklig revolution.
Vi anser att mord är ett brott, att mörda är att döda någon utan anledning. Den enda anledning som finns
för att döda någon är när: 1. En person utövar ett sådant förtryck eller hot mot andra människor
att hon/han begränsar hela deras livsutrymme och/eller hela tiden orsakar andra människors
död. 2. Det absolut inte finns något annat lämpligt sätt att stoppa detta fötryck på. 3. Det absolut inte
rör sig om hämnd/straff för vad någon redan har gjort, utan för att förhindra den från att fortsätta förtrycka
och mörda. Då är det inte längre mord utan en politisk handling.
Ett fingerat exempel: Nynazisterna demonstrerar. Dom går omkring på allmänna gator och skriker
ut sitt hat mot invandrare, homosexuella, handikappade och andra som "inte passar in". Dom håller
tal på torg där dom propagerar för sin våldsdiktatur. När nynazisterna demonstrerar
utgör dom ett extremt hot mot de svaga grupperna i samhället. Och eftersom det är systemet som
har gett nazisterna tillstånd att demonstrera, är det ett brott mot lagen att försöka stoppa dom. Vi däremot anser att
det är ett moraliskt brott att inte försöka stoppa dom. Men polisen har till uppgift att använda våld
för att försöka få bort oss. Ska vi då helt enkelt ta emot det, eller ska vi försvara vår rätt att demonstrera emot förtryck?
Väljer vi att försvara oss ien sådan situation innebär det att vi använder oss av militant kamp.
Ett annat fingerat exempel: Låt oss se på militant kamp i ett större perspektiv, som vid en revolution.
Låt oss säga att nittiofem procent av Sveriges befolkning skulle vilja krossa det här systemet
för att bygga upp ett nytt, mer jämlikt samhälle. Men den sista fem procenten av folket
är emot det, för de procenten människor lever på dom andras arbete och har det så mycket bättre än alla andra,
så dom är beredda att försvara sina privilegier med våld. Då håller de procenten människor tillbaka
dom andra nittiofem procenten, bara för att det är en princip för oss att inte kämpa militant.
De handlar inte om att utrota de förtryckande procenten människor, men vi kan aldrig acceptera att dom håller resten av folket
på plats. Vi har två alternativ: 1. Vi använder aldrig våld tillbaka och fortsätter att låta oss styras och utnyttjas.
2. Vi använder militant kamp, för att vi överhuvud taget ska kunna nå friheten. Visst skulle
det vara djävligt bra om man kunde krossa det här systemet och bygga upp ett nytt utan att behöva använda våld.
Men så länge vi lever i ett system som är uppbyggt på våld, så är det omöjligt att krossa det utan
att använda militant kamp. Vi är tyvärr tvugna att spela med systemets regler, för systemet kommer
aldrig att spela med våra.
Ett verkligt exempel där folket använder våld tillbaka mot regimen: Indianerna i delstaten Chiapas
i Mexico förföljs av den mexikanska regeringen. Dom blir borförda
från sina landområden där dom bott sedan urminnes tider. Dom som vägrar att flytta på regeringens
order fängslas eller mördas. Har inte dom som bor där rätten att försvara sig då? Försvara rätten att leva,
försvara rätten att ha någonstans att bo. Att försvara sig mot den mexikanska regeringens
soldater innebär att man är tvungen att använda våld. Det våld som dom anv'nder tillbaka mot soldaterna
kanske leder till döden för vissa soldater. Men indianerna gör det inte för att hämnas det som Mexikanska regeringen
gör mot dom. Nej, dom gör det för att skydda sig och marken dom lever av, för att någon gång göra sig fria från förtrycket.
Det är kanske lätt för oss i Västvärlden att tycka att det är fel med militant kamp, för vi är kanske
inte hotade till livet på grund av våra åsikter. Vi behöver heller inte vara rädda för att inte kunna
äta oss mätta. Men om vi sätter oss in i deras situation så kan vi lättare förstå varför dom
handlar som dom gör.
Ett verkligt exempel där folket inte använde våld tillbaka mot regimen: I början av 30-talet ägde en stor
generalstrejk rum i Sverige. Nästan alla arbetare var enade i kampen för bättre levnadsvillkor.
Strejken höll på väldigt länge, så till slut svarade systemet med att mörda dom som gick längst
fram i ett demonstrationståg i Ådalen 1931. Efter den attacken från systemet upplöstes strejken
och alla återgick till sina arbeten utan att ha fått några egentliga bättre avtal. Än en gång hade systemet visat
att dom var starkare än folket. Men vad hade hänt om folket hade svarat på systemets attack och börjat
spela med systemets regler? Om folket hade tagit till militant kamp, vilka hade vunnit striden då?
Låt fascisterna och förtryckarna göra vad dom vill, för det viktigaste är att vi inte använder oss av våld.
Vi måste lära oss att protestera utan att det är någon risk att förtryckaren skadas. Eller?
Vi vill tillägga att vi i Operation inte är några våldsromantiker. Vi tycker inte att militant
kamp är det minsta häftigt, och som tur är har vi inte behövt använda det särskilt ofta i vår autonoma kamp.