HISTORIA


Asta Kask hette från början "X-Tas" och bildades någon gång 1978 i Töreboda Gruppen bestod då av: Micke Blomqvist, på gitarr och sång, Pelle Karlsson, på bas, Uffe Karlsson, på trummor och Stefan Hovbjer, på gitarr.
Musikaliskt sett stod Asta´s musik någonstans mellan Kiss och Sex Pistols. Dom första låtarna man repade in var några nyfunna "Grisen skriker" och "Ebba grön" låtar. 1979 bytte man till namnet "Asta kask" och då bytte man ut gitarristen Stefan till en annan Stefan, Stefan Svensson.Namnet kom dom på då Micke lekte med en lapp där det stod "aktas", han klippte sönder lappen och puslade i hop ett namn. Det första namnet blev Asta Task, men det tyckte dom var för vulgärt.Men det fans en familj i Töreboda som hette Kask, så då tog dom namnet Asta Kask.Det var först inte meningen att dom skulle heta Asta Kask, dom hette ju fortfarande X-tas. Men Micke klistrade upp sina lappar där det stod Asta Kask, så då frågade resten av medlemmarna om dom hetta så. Och då blev det Asta Kask.När dom inte spelade så fördrev dom tiden med att supa. Detta påverkade ofta Asta negativt.

När man spelat på diverse fritidsgårdar och punkspelningar i Skaraborgs län så nappade en dansbandsarrangör(!) på gruppen och ville att gruppen skulle göra en folkparksturné. Varje konsert besöktes av 400 fulla raggare som kastade sten och förstörde. Det kom endast ett lågt antal punkare. Ofta fick Asta springa därifrån för att inte få stryk av raggarna och ibland fick dom till och med poliserskort. Tyvärr slutade folkparksspelandet kvickt när Stefan sargade halva Charlottenbergs Folkets hus på natten efter en spelning på annandag jul, och det var ca 10 st i publiken. Arrangörerna tröttnade till slut på allt bråk och beslutade att blåsa Asta Kask på pengarna eftersom dom ändå söp upp dom på vägen hem.

Året var 1981 och bandmedlemmarna var ordentligt osams. Men då kontaktades dom av skivbolaget "Pang! Records" för en singelinspelning. Resultatet blev singeln "För kung och fosterland", som förövrigt spelades in på två timmar i Stockholm. Det var bara Micke som var med på mixningen de andra satt i ett hörn och drack öl. Skivan pressades i 500 ex. som snabbt sålde slut. Av olika skäl splittrades sedan bandet. Förutom singeln medverkade dom även på flera samlingskassetter. Några av dom inspelade i Micke´s egna studio "Kloakens alternativa anti studio" (Även kallad "Kloaken"). På den tiden var det rena lyxen att få gå in i en 4-kanalig studio, detta ändrade Micke på. (Tidiga) Asta Kask har även med några outgivna demolåtar på¨samlings-cd´n "Varning för punk!". Micke frågade Bonni ( som spelade i Product Assar ) om han vill vara med i asta. För egentligen skulle Asta bara byta ut gitarristen, och behålla trummisen och basisten. Men då sa de att skulle den ene gå, så ska vi gå, också. De ville väl inte förlora sin supar kompis. Så Asta Kask splittrades i november 1982. Micke och Bonni provade ut några nya medlemmar. Först testade dom med Product Assar trummisen, men han var för stark. Han kunde inte spela fort, han slog bara hårt, slog sönder allting. Sedan testade dom Anticimex sångaren Jonsson. Dom hade snackat ganska länge om att han skulle vara med i bandet. Han hade provspelat några gånger tidigare, och dom hade skit kul tillsammans. Dom ville att han skulle spela trummor ( han kunde faktiskt det). Men efter ett tag ringde han och sa att han ville sjunga och spela bas. Men Micke hade sjungit så länge och ville fortsätta med det. Efter ett tag kom Ernie med i Asta Kask och han kände Bjuren. Dom bestämde att prova honom och vid provspelningen sa dom: -Ja, nu kör vi två takt. Och dom spelade hela kvällen, dom körde alla låtar dom kunde och det gick jävligt bra. Nu bestod alltså bandet av: Micke Blomqvist, på gitarr och sång, Bonni "Bonta" Pontén, på gitarr, Magnus "Bjurre" Bjurén, på trummor och Magnus "Ernie" Hörnell på bas.

Första gången man repade tillsammans inträffade 28/11 och redan i december fick man sin första spelning i hemorten Mariestad. Asta Kask spelade in två låtar till en samlings skiva, Really Fast. Det gick lite hastigt, inspelningen skedde i Kloakens Alternativa Anti Studio, Mickes studio, som han hade i flera år. Man spelade in ytterligare två låtar ( Landsplikt och (Demokrati) för att medverka på samlings skivan, Vägra för helvete. På våren 1983 spelade man i Kloaken, in sin andra singel som fick heta "En tyst minut". Skivan gavs ut på nystartade skivbolaget "Skvaller records". Första gången dom hörde den var i direktsändning i lokalradion. "Jaha, nu har vi en skiva här som kom idag. Nu ska vi sätta på den." -Fy fan vad vi blev besvikna, säger Micke. Dom spelade in en barn låt "Gegga blues" och fick alla barnen att sjunga med. Nu spelades Asta mycket i radion och arrangörerna ringde mer och mer. Gruppen fick ofta förfrågan om intervjuer och på på dom mesta ställde dom upp, men när tidningar som Okey och Veckorevyn ringde och ville göra intervju och bildreportage sa dom nej.

1984 kontaktades Asta av kulturföreningen och skivbolaget "Rosa honung records", vilket resulterade till en resa till Stockholm och skivkontrakt. Det var nu en mycket hektisk tid. Man spelade nu både i veckorna och på helgerna. Samtidigt spelade även gruppen in nya låtar. På våren släppte man sin första singel på Rosa Honung.Den fick heta "Plikten framför allt". Många klagade på Asta Kask för att dom spelade för fort. Många som gillade lugnare musik sa att om dom skrev en lugnare låt, så skulle dom komma långt med den. Sedan kommer andra sidan och säger att Asta Kask är ett jävla pop band. Så dom spelar väl någonstans i mitten och det är tackvare det som dom når mest publik. Nu blev spelningarna för många och gruppen var tvungna att tacka nej till arrangörerna. Efter som Asta inte hade någon som tog hand om bokningarna och allt annat praktiskt som blev medlemmarna mycket slitna. Man ville ju inte heller bli för stora. I början av -85 spelade gruppen in "Med is i magen" -en 8 låtars maxi-ep som tog 4 dagar att spela in. (CD-versionen innehåller 6 bonus-låtar). Skivan spelades in i en studio på flygflottiljen F6 i Karlsborg i Västergötland! Man tyckte att det var en kul grej att spela in antimilitäriska låtar i försvarets lokaler. Snacka om att sparka inifrån! Det var inte en dålig låt på skivan. Låtar som tv´n, välkommen hem. mm. På Psykiskt instabil har Sussie hjälpt till med texten, Mickes dåvarande fru. Micke tycker att text och musik är lika viktiga i en låt. -En bra låt ska kunna spelas i alla takter, på alla sätt. En riktig låt kommer alltid till av en slump, man kan aldrig planera det.

1986 blev det sista året för Asta Kask. När man släppte ep´n "Än finns det hopp" fick man en ny producent och tekniker. P-O Carlsson, som han hette var nästa helt blind med bara 10% syn. Resultatet blev ett mycket tuffare ljud. Själva tycker dom att "Än finns det hopp" är det bästa dom gjort. I maj spelade man in plattan "Live" på Birkagården i Stockholm på en 8-kanalare. Resultatet blev uselt.Men det var en jävligt bra spelning. Vid det här laget hade medlemmarna redan bestämt sig för att lägga av. Det sista man skulle göra var en LP och en turné. Under sommaren spelade man in skivan "Aldrig en LP". (CD-versionen heter "Aldrig en CD"). Namnet kom sig av att Asta från början sagt att man aldrig skulle släppa en LP för då har man blivit för kommersiella och "sålt" sig. Det sista man gjorde var alltså en LP, bara för att jävlas med sig själva. Mycket möda och tid lades ner på skivan. Efter att man släppt skivan gav man sig ut på en sista turné som fick heta "The last trip tour". Man åkte runt och turnerade med gruppen "Upright citzens" från Tyskland. Nu för första gången ordnat av ett bokningsförlag och dessutom med gage! I Örebro fick gruppen också sova på hotell för första och sista gången. Dom söp och lyckades att slå sönder hotellrummet för 5000 kr. Efter det sa Ernie adjö och flyttade till Stockholm. Dom andra tre fortsatte att spela ett tag men sedan la dom av.

Nu började Micke lira med gruppen "Strebers" från Strängnäs. Under dom två år som han var med i gruppen pendlade han mellan Töreboda och Strängnäs. Han var med på skivorna "Öga för öga" och "Bad boys behind bars". Sedan hoppade han av. Bonta och Bjurren spelade i en mängd grupper innan man bildade "Cosa Nostra" där dom än idag spelar.(Cosa har släppt mycket skivor och rekomenderas starkt) Ernie drog runt som nybliven stockholmare och spelade i några band tills han bildade gruppen "NEIN" tillsamanns med medlemmar från bl.a. "Roland´s gosskör". Dom spelade ihop i några år men la sedan av. 1989 så återförenades gruppen. Man gjorde några konserter med "Roland´s gosskör" i "Vita huset" i Täby. Lokalen rymmer ca 300 pers. Fredagen kom och ingen visste att det skulle komma så mycket folk. Människor hade rest från hela landet utan att ha någon biljett, KAOS!! Det var massor folk som inte kom in, så dom försökte att komma in på något annat sätt. En del klättrade upp på taket och slog sönder fönsterrutor och klättarde in för att få se och höra konserten. Till slut fick man gå ut och utlova en extra konsert dan efter och då lugnade dom ner sig. Man hade nu inte spelat med varandra på tre år! (förutom ett fåtal rep). Så spelfelen fanns där. Låtarna som spelades var mest gamla låtar i lite lugnare tempo. Konserterna (både Asta´s och Roland´s) släpptes på LP´n "Sista dansen". Att den fick heta just "Sista dansen" berodde på att grupperna såg detta som en sista återförening. Och att gruppen Charta 77 hade släppt en Lp med samma namn tidigare var det ingen som kom ihåg.

Fast gruppens tid nu var slut släppte Rosa Honung 1991 "Med is i magen" och "Aldrig en LP" på CD. Asta Kask fick mersmak att återförenas och 1992 gjorde dom (ännu) en sista konsert i Fryshuset i Stockholm. Konserten blev också inspelad på en CD som fick heta "Från andra sidan". Skivan spelades in på en 24-kanalare så det blev mycket bra ljud. Konserten blev mycket lyckad. Asta Kask blev inropade flera gånger och spelade sammanlagt 19 låtar. Konserten blev också inspelade med filmkameror och videon "Guldkalven" sammanställdes. Filmen innehåller material från konserten men även en massa klipp från hela Asta´s karriär. Filmen finns att köpa i en Asta Kask-box som innehåller: Video, T-shirt och en CD-ep som heter "Bättre sent en nånsin" (den finns inte att köpa löst).Tyvärr är boxen än idag inte släppt.Den finns fördigställd så allt hänger på Rosa Honung om boxen kommer att släppas. Så här här skrev Ernie i omslagshäftet till "Från andra sidan": "Det blev en spelning som vi sent ska glömma. Det är helt otroligt att så många villa se fyra lönnfeta gubbar hoppa omkring och vråla!! Patetiskt kanske någon tycker. Döm själva. Vi hade i alla fall jävligt roligt och jag tror att ni som var där också tycker det." Skivan kom inte ut förrän 1994 och gavs ut av Rosa Honung. 1995 kom "Sista dansen" ut på CD. Idag är Asta Kask död (enligt medlemmarna blir det ej fler återföreningar).


Ett stort jävla grattis till dig som orkat läsa allt detta!!! Nu var det faktiskt inte ens jag som har skrivit det här, utan jag har snott hela skiten från Putte Punks sida!! Du som orkade läsa hela historien är fan ett riktigt äkta Asta-fan i alla fall!!!!!